Fransiianyŋ soltüstıgındegı «Gravlin» atom elektr stansiiasynyŋ ekı reaktory meduzalardyŋ jappai jinaluyna bailanysty uaqytşa toqtatyldy. Teŋız januarlary stansiianyŋ salqyndatu jüiesındegı süzgılerdı bıtep, su qabyldau jūmysyna kedergı keltırgen, dep habarlaidy "Adyrna".
Stansiia operatory EDF mälımetınşe, Soltüstık teŋızdıŋ Diunkerk pen Kale arasyndaǧy jaǧalau bölıgınde şamamen 200 tonna meduza jinalǧan. Osynyŋ saldarynan AES-tıŋ qalypty jūmys rejimı būzylǧan.
«Gravlin» — Fransiiadaǧy ǧana emes, Batys Europadaǧy eŋ ırı atom elektr stansiialarynyŋ bırı. Onyŋ qūramynda ärqaisysynyŋ quaty 900 MVt bolatyn alty reaktor bar.
Qazır ekı reaktor josparly tehnikalyq qyzmet körsetuge bailanysty toqtap tūr. Meduzalardyŋ jappai jinaluynan taǧy ekı reaktor ajyratylǧan. Qalǧan ekı reaktor tömendetılgen quatpen jūmys ıstep jatyr. Sondyqtan stansiia äzırge tolyq quatynda elektr energiiasyn öndıre almaidy.
Būl «Gravlin» AES-ınde meduzalarǧa bailanysty alǧaşqy oqiǧa emes. Būǧan deiın de, sonyŋ ışınde osy aida jäne ötken jyly, meduzalardyŋ salqyndatu jüiesıne tüsuıne bailanysty reaktorlar uaqytşa toqtatylǧan.
Mamandardyŋ nazaryn audaryp otyrǧan taǧy bır mäsele — klimattyq jäne gidrologiialyq jaǧdailardyŋ atom energetikasyna äserı.
Şılde aiynda Fransiianyŋ oŋtüstık-batysyndaǧy «Golfeş» AES-ınıŋ jūmys ıstep tūrǧan jalǧyz reaktory qatty ystyqqa bailanysty toqtatyldy. Garonna özenındegı sudyŋ temperaturasy joǧarylap, ony reaktordy salqyndatu üşın paidalanu mümkın bolmaǧan.
Sol kezeŋde Dunaidaǧy su deŋgeiınıŋ tömendeuı Vengriia men Rumyniiadaǧy atom elektr stansiialarynyŋ jūmysyna da äser ettı.
Vengriiadaǧy «Pakş» AES-ı eldegı elektr energiiasynyŋ şamamen jartysyn öndıredı. Su tapşylyǧyna bailanysty onyŋ quaty 2000 MVt-tan 960 MVt-qa deiın tömendetıldı.
Al Rumyniiadaǧy «Chernavoda» AES-ınde gidrologiialyq jaǧdaidyŋ naşarlauyna bailanysty bırınşı reaktordyŋ jūmysy toqtatyldy. Atalǧan stansiia eldegı elektr energiiasy öndırısınıŋ şamamen besten bırın qamtamasyz etedı.
Osy jaǧdailar atom energetikasynyŋ jūmysy tek tehnikalyq aqaularǧa ǧana emes, tabiǧi ortadaǧy özgerısterge de täueldı ekenın körsettı. Äsırese özender men teŋız suyn salqyndatu jüiesınde paidalanatyn stansiialar üşın aptap ystyq, su deŋgeiınıŋ tömendeuı jäne teŋızdegı biologiialyq qūbylystar qosymşa täuekel tudyruy mümkın.
